Hem     Publikationer     Material     Media     Blogg     English

Material

På denna sida finner du mer information om mina olika forskningsprojekt, forskningsdata och material från mina studier, samt pedagogiskt material. Känn dig fri att använda dessa resurser så länge du citerar de relevanta artiklarna och dokumenten. Ibland finns det även länkar till studier du kan deltaga i online nedan.

Grundläggande övertygelser     Humanistisk och Normativistisk världsbild     Moraliska intuitioner     Mottaglighet för nonsens     Politisk psykologi    

Grundläggande övertygelser

Är människor i grund och botten godhjärtade eller egoistiska? Finns det högre makter i universum? Vilka källor till kunskap kan vi lita på? I vilken utsträckning kan människor påverka sina egna liv? Är världen i grunden en rättvis plats där människor får vad de förtjänar?

Alla människor bär på denna sorts ofta omedvetna och outtalade grundantaganden om verkligheten. Dessa har en avgörande betydelse för våra livsval och vår upplevelse av mening och tillfredsställelse i livet, samt hur vi hanterar motgångar och konflikter med andra som inte delar vår världsbild. Men forskningen på området har länge varit eftersatt. Även om det finns mycket forskning om vissa specifika typer av övertygelser så saknas det en mer heltäckande modell. Målet med detta projekt är att utveckla en sådan modell, som täcker in de viktigaste typerna av grundläggande övertygelser. Vi identifierade initialt 36 olika preliminära grupper av övertygelser och skapade ett frågeformulär för att mäta dessa. Preliminära analyser tyder på att det finns minst sex övergripande faktorer.

Material från projektet

Humanistisk och Normativistisk världsbild

"Is man the measure, an end in himself, an active, creative, thinking, desiring, loving force in nature? Or must man realize himself, attain his full stature only through struggle toward, participation in, conformity to a norm, a measure, an ideal essence basically prior to and independent of man?" (Tomkins, 1963)

Genom hela mänsklighetens historia har konflikter mellan olika världsbilder gett upphov till känsloladdade konflikter mellan individer och grupper. Som Silvan Tomkins—en av de stora världsbildsteoretikerna—uttryckte det, "whas is lacking in evidence is filled in by passion and faih, and hatred and scorn for the disbelievers". Tomkins utvecklade Polarity Theory. Enligt denna teori härrör konflikterna mellan världsbilder från en universell motsättning mellan två fundamentalt motstridiga perspektiv på verkligheten: humanism och normativism.

Det fina med denna teori är att den ger en integrativ bild av de meningsystem som skär genom många olika aspekter av världsbilder, samt hur dessa tar sig uttryck i en mängd olika aktiviteter, såsom filosofi, vetenskap, politik, barnuppfostran, estetik, etik och religion, över vitt skilda samhällen och tidsepoker. Min forskning har gett stöd för flera teorigrundade hypoteser:

• Humanism och normativism är breda, hierarkiskt strukturerade meningssystem (med fasetter som visas i tabellen ovan), och de är distinkta men negativt korrelerade faktorer (Nilsson, 2014).
• Humanism och normativism är kopplade till olika implicita metafysiska och epistemologiska antaganden, moraliska intuitioner, värderingar och livsmål (Nilsson & Strupp-Levitsky, 2016).
• Humanism hänger samman med en vänsterliberal ideologi medan normativism hänger samman med en typ av socialkonservativ ideologi (Nilsson & Jost, 2020; Nilsson et al., 2020).

Jag har utvecklat skalor för att mäta olika fasetter av humanism och normativism, samt kortskalor för att mäta de total världsbilderna. Dessa skalor är tillgängliga nedan:

Ladda ner kortskalorna på engelska

Ladda ner kortskalorna på svenska

Ladda ner en rapport som presenterar samtliga fasetter och kortskalor

Moraliska intuitioner

Moral Foundations Theory (se teorins Wikipedia-sida och dess officiella hemsida) är en av de ledande teorierna inom dagens moralpsykologi. Enligt denna teori kan motsättningarna mellan olika ideologiska, religiösa och kulturella grupper till stor del förklaras av dessa gruppers motstridiga, djupt känsloladdade intuitioner om vad som är moraliskt rätt och fel. Dessa intuitioner antas vila på ett antal universella fundament:

1. Omhändertagande
2. Rättvisa
3. Lojalitet mot den egna gruppen
4. Respekt för auktoritet och tradition
5. Helighet/anständighet
6. Frihet från förtryck

De första två fundamenten är individ-fokuserade (eller "individualiserande")—de fokuserar på individers välbefinnande. De tre som följer därefter är grupp- eller system-fokuserade ("bindande")—de binder samman individer i kollektiv. Jag har, tillsammans med kollegor, använt mig av dessa uppdelningar för att kasta ljus över en hel del olika ämnen:

• Moral and ideologi i Sverige (Nilsson & Erlandsson, 2015; Nilsson et al., 2020)
• Donationer till välgörenhet (Nilsson, Erlandsson, & Västfjäll, 2016; Nilsson, Erlandsson, & Västfjäll, 2020)
• Mottaglighet för "bullshit" (Nilsson, Erlandsson, & Västfjäll, 2019)
• Attityder till "nudges" (Nilsson, Erlandsson, Västfjäll, & Tinghög, 2020)
• Fördomsfullhet (Forsberg, Nilsson, & Jörgensen, 2019)
• Bedömningar av brott och straff (Jörgensen, Nilsson, & Forsberg, 2021)

Ladda ner Moral Foundations Questionnaire

Ladda ner svenska data och material (Nilsson et al., 2020)

Ladda ner svenska data (Nilsson et al., 2016)

Ladda ner material (Nilsson et al., 2016)

Mottaglighet för nonsens

Filosofen Harry Frankfurt har beskrivit "bullshit" (ungefär skitsnack på svenska) som någonting som en person påstår utan att egentligen bry sig om huruvida det är sant eller falskt. Pseudo-djupsinnigt bullshit ("pseudo-profound bullshit") är i sin tur en typ av bullshit som består av meningar som utformas för att låta intellektuellt djupsinniga. Sådant bullshit (eller nonsens) konstrueras genom att abstrakta modeord sätts samman i en slumpmässig men grammatiskt korrekt sekvens. Detta är inte ovanligt inom New Age-rörelsen och i vissa grenar av kontinental och postmodern filosofi.

Pennycook et al. (2015) visade att mottaglighet för pseudo-djupsinnigt nonsens är en viktig aspekt av en individs informationsbearbetning och belönades med Ig-Nobel-priset för detta. Mina kollegor och jag har konstruerat en svensk version av mottaglighet för bullshit-skalan. Vi har undersökt kopplingen mellan mottaglighet för bullshit och politisk orientering (Nilsson, Erlandsson, & Västfjäll, 2019) samt prosocialt beteende (Erlandsson, Nilsson, Tinghög, & Västfjäll, 2018).

Ladda ned den svenska mottaglighet för nonsens-skalan

Data och fullständiga material är tillgängliga här

Politisk psykologi

Ett centralt tema i min forskning inom politisk psykologi är att "personlighetsvariation inom den ideologiska domänen inte kan reduceras till den förenklade kontrasten mellan 'liberala' och 'konservativa', som ignorerar skillnader mellan progressiva och icke-progressiva pä vänsterkanten, ekonomiska och gröna progressiva, socialliberala och konservativa på högerkanten, samt nationalistiska och icke-nationalistiska konservativa" (Nilsson et al., 2020, översatt från s. 448; se även Nilsson et al., 2019).

Ett annat forskningstema handlar om att jämföra och integrera modeller från olika traditioner, samt att utvärdera och utveckla modeller och mätinstrument, vilket detta fält är i sort behov av. Ett exempel är att det inte finns något standardinstrument för att mäta attityd till samhällsförändring och jämlikhet även om konservativ kontra liberal ideologi väldigt ofta beskrivs i termer av dessa två dimensioner. Jag har tillsammans med mina kollegor försökt utveckla sådana instrument. De har testats i USA, Sverige och Italien så här långt, och de har använts i flera publicerade artiklar (t.ex., Nilsson et al., 2020; Nilsson & Jost, 2020). Du finner dem nedan:

Ladda ner skalorna på engelska

Ladda ner skalorna på svenska